Ryggen som gjorde ont och höften ingen hade frågat om
Hur intensiv idrott under uppväxten kan påverka höftens form långt senare och varför ett cam-fynd inte automatiskt betyder sjukdom.
Kliniska observationer sedan 1985
Lårbenshals mot ledkula normal kontur jämfört med cam-morfologi. Cam-morfologi innebär en minskad rundhet i övergången mellan lårbenshuvud och lårbenshals.
Vid vissa rörelser kan detta minska utrymmet mot ledskålens kant.
Han kom in för att ryggen hade låst sig.
Trettiotvå år gammal. Hade spelat mycket hockey som yngre och spelade fortfarande lite på fritiden. På jobbet satt han större delen av dagen.
Ryggskott var det uppenbara problemet.
Men när jag undersökte höfterna tog rörelsen stopp långt innan jag förväntade mig. Och stoppet satt inte i muskeln.
Det satt i leden.
Jag har under hela min kliniska karriär haft som vana att undersöka höftrörligheten hos patienter med besvär från rygg, bäcken och ben. Med tiden har jag lagt märke till ett återkommande mönster hos vissa unga vuxna som idrottat intensivt under uppväxten, framför allt inom fotboll och ishockey.
De söker för ryggen.
Men höften visar sig vara en viktig del av bilden.
Tre saker att ta med sig
Cam-morfologi är en form på höftleden, inte automatiskt en diagnos.
Hög idrottsbelastning under uppväxten är kopplad till utvecklingen av cam-morfologi.
Symtom, klinisk undersökning och bilddiagnostik måste bedömas tillsammans.
01 · Det som inte är en stram muskel
När jag undersöker höften testar jag bland annat flexion och inåtrotation.
Normalt kan man närma sig ytterläget och känna hur mjukdelarna sträcks. Hos vissa patienter händer något annat.
Det tar stopp i ljumsken. Ibland gör det ont.
Det är en viktig skillnad. En begränsad höft behöver inte bero på att musklerna är för strama. Begränsningen kan komma från själva leden.
Den här typen av stelhet går inte nödvändigtvis att stretcha bort. Om en stretch konsekvent tar stopp och provocerar smärta i ljumsken ska man inte bara pressa hårdare.
En möjlig förklaring är cam-morfologi.
Cam-morfologi innebär att övergången mellan lårbenshuvudet och lårbenshalsen har en annan form än genomsnittet. Det är ett anatomiskt fynd inte i sig en skada eller en diagnos.
Och det är viktigt: man kan alltså ha cam-morfologi utan att ha ont.
En systematisk översikt från 2026 uppskattade förekomsten av cam-morfologi till omkring 48 procent hos unga idrottare. Det är en viktig påminnelse om att ett fynd på en bild inte automatiskt förklarar patientens smärta.
För att tala om femoroacetabulärt inklämningssyndrom, FAI-syndrom behöver bilden stämma som helhet: symtom, kliniska fynd och bilddiagnostik måste passa ihop.
Vad händer i höften?
Lårbenshuvudet är format som en kula som rör sig i höftens ledskål.
Vid cam-morfologi är övergången mellan lårbenshuvudet och lårbenshalsen mindre rund. Vid vissa kombinationer av höftflexion och rotation kan det uppstå kontakt mellan lårbenets övergång och ledskålens kant.
Hos vissa personer kan detta vara kopplat till ljumsksmärta och påverkan på exempelvis labrum eller ledbrosk. Hos andra ger samma morfologi inga symtom alls.
Röntgenbilden ensam avgör alltså inte var smärtan kommer ifrån.
02 · En höft som utvecklas under belastning
Cam-morfologi tycks framför allt utvecklas medan skelettet fortfarande växer.
Forskning på unga idrottare har funnit ett samband mellan idrottsexponering under skelettets mognad och utveckling av cam-morfologi. Det finns också studier som beskriver ett dos-responssamband mellan idrottsfrekvens och cam-morfologi.
Fotboll och ishockey är två idrotter där detta har studerats.
Det betyder inte att barn ska sluta idrotta.
Belastning är en normal del av hur kroppen utvecklas. Frågan är snarare vad som händer när belastningen blir mycket hög och upprepas under de år då höften fortfarande formas.
Här behöver jag skilja mellan forskning och min egen kliniska observation. Sambandet mellan intensiv idrott under uppväxten och cam-morfologi har stöd i forskningen. Att jag upplever att jag idag träffar fler unga vuxna med kombinationen stel höft, ljumsksmärta och ryggbesvär än tidigare är däremot min observation jag har inga data som visar att förekomsten faktiskt har ökat.
Barnidrotten har samtidigt förändrats. Organiserad träning börjar tidigare för många barn och vissa specialiserar sig tidigt på en enda idrott med träning under stora delar av året.
Fyra decennier av barnidrott:
1960-tal — Mycket spontanidrott. Fotboll på gården, hockey när det fanns is, cykling, lek. Belastningen varierade naturligt.
1970-tal — Organiserad idrott började nå allt yngre barn. "Knattefotboll" uppfattades fortfarande som något nytt.
1990-tal — Att hålla på med flera idrotter och specialisera sig senare var fortfarande vanligt.
Idag — Många barn börjar organiserad idrott tidigt. En enda idrott kan dominera stora delar av året.
Det är inte idrotten i sig som är problemet. Frågan är hur mycket hur ensidigt och under vilken fas av barnets utveckling belastningen sker.
03 · När patienten söker för något annat
Höftproblem behöver inte alltid presentera sig som tydlig höftsmärta.
Ljumsksmärta är vanligt vid FAI-syndrom, men smärta kan också upplevas i exempelvis låret, ryggen eller kring knät.
Och så finns patienterna som kommer för ryggen. Om höften har tydligt begränsad rörelse kan rörelsemönstret kring höft, bäcken och rygg också påverkas. Därför undersöker jag inte bara området där patienten pekar.
Har man ont i knät ska man inte automatiskt utgå från att hela förklaringen finns i knät. Fot, höft och rygg kan också behöva undersökas.
Samma princip gäller ryggen.
Det betyder inte att en stel höft automatiskt orsakar ryggsmärta.
Det betyder att höften är en del av undersökningen.
Bilddiagnostik är en del av pusslet
Cam-morfologi kan bedömas med slätröntgen.
MR eller CT kan ge ytterligare information när frågeställningen kräver det. MR kan exempelvis vara relevant när man behöver bedöma strukturer inne i leden såsom labrum och brosk.
Men bilddiagnostik ska inte läsas isolerat. Ett cam-fynd hos en person utan motsvarande symtom och kliniska fynd är inte samma sak som ett symtomgivande FAI-syndrom.
Behandla patienten inte bilden.
04 · Vad gör man åt en form man inte kan stretcha bort?
Själva benformen förändras inte genom stretching eller träning. Men det betyder inte att alla med cam-morfologi behöver behandling och definitivt inte att alla behöver opereras.
Om patienten har symtom kan rehabilitering och anpassning av aktivitet vara en del av behandlingen. Målet är inte att försöka tvinga höften genom ett mekaniskt stopp. Målet är att förbättra det som faktiskt går att påverka: styrka, kontroll, belastning och funktion.
Undvik att
forcera en stretch som konsekvent ger smärta eller tydligt stopp i ljumsken
fortsätta med övningar som gång på gång provocerar samma symtom
försöka träna bort ett mekaniskt ytterläge genom att bara pressa hårdare
Arbeta istället med
kontrollerad rörlighet inom tolererbara rörelseutslag
styrka och kontroll kring höft och bäcken
gluteus maximus och gluteus medius
hamstrings och övriga delar av den bakre kedjan
gradvis anpassning av belastningen
höftflexorerna inklusive iliopsoas när träningen kan genomföras utan att provocera symtomen
Rehabiliteringen måste anpassas efter personen. Det viktiga måttet är inte hur imponerande träningsprogrammet ser ut det är om patientens smärta, funktion och förmåga att belasta faktiskt förbättras.
När blir operation aktuellt?
Om väl genomförd rehabilitering och belastningsanpassning inte ger tillräcklig förbättring kan vidare utredning och bedömning hos en höftspecialist bli aktuell.
Hos utvalda patienter med symtomgivande FAI-syndrom kan höftartroskopi vara ett alternativ. Randomiserade studier har visat bättre patientrapporterade resultat efter artroskopi än efter fysioterapi och aktivitetsmodifiering i vissa grupper av patienter som redan bedömts lämpliga för specialistvård.
Men beslutet ska inte tas därför att någon råkar ha en cam-form på en bild. Det är hela den kliniska bilden som avgör.
05 · Till föräldrarna och tränarna
Här tycker jag att frågan blir ännu viktigare.
Ett barn som älskar sin idrott ska inte skrämmas bort från den för att vi pratar om belastning och höfter.
Men barn är inte små vuxna.
Under perioder av snabb tillväxt förändras kroppen snabbt. Återkommande smärta, hälta eller ett tydligt förändrat rörelsemönster ska därför tas på allvar. Det betyder inte automatiskt total vila.
Ibland behöver den totala belastningen minska. Det kan innebära att tillfälligt minska delar av fysträningen eller annan kompletterande belastning medan anpassad träning kan fortsätta, beroende på symtom och medicinsk bedömning.
Rehabilitering kan inte heller bara läggas ovanpå ett redan fullt träningsschema. Om belastningen behöver minska måste något ibland tas bort. Sedan bygger man tillbaka. Gradvis.
Ett barn som börjar halta, särskilt om hältan kvarstår eller inte har en tydlig förklaring, ska bedömas medicinskt. Barn och ungdomar kan ha andra höfttillstånd som inte får missas.
Och smärta hos ett idrottande barn ska inte avfärdas som bristande vilja.
Smärta är information.
Så vad tar man med sig?
Cam-morfologi är en form, inte automatiskt en sjukdom. Den är vanlig hos unga idrottare och kan finnas hos personer som aldrig får några besvär.
När den däremot sammanfaller med typiska symtom, kliniska fynd och relevanta bildfynd kan den vara en del av ett FAI-syndrom.
Det är därför jag fortfarande börjar på samma ställe som jag alltid gjort: inte med röntgenbilden, inte med diagnosnamnet, utan med patienten framför mig.
Var gör det ont? När gör det ont? Hur rör sig höften? Och vad händer när kroppen belastas?
Det är först när de bitarna läggs ihop som ett cam-fynd börjar betyda något.
Har du återkommande ljumsk- höft- eller ryggsmärta och känner att höften tar stopp? Då kan det vara klokt att få höftens funktion undersökt.
Ett cam-fynd på en bild räcker inte för att förklara smärtan.
The Performance Clinic
Kliniska observationer om kroppen som system, inte bara symtom.
Forskningsunderlag
Martin M, Moore JAM, Gomes DA, et al. Prevalence of Cam and Pincer Morphology in the Young Athlete's Hip: A Systematic Review With Meta-Analysis.
Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy. 2026;56(6):346–358. PMID: 42224020.
Palmer A, Ayyar Gupta V, Fernquest S, et al. Arthroscopic hip surgery compared with physiotherapy and activity modification for the treatment of symptomatic femoroacetabular impingement: multicentre randomised controlled trial. BMJ. 2019;364:l185. PMID: 30733197.
Agricola R, et al. How does the cam morphology develop in athletes?
A systematic review and meta-analysis. PMID: 33989785.
Griffin DR, Dickenson EJ, O'Donnell J, et al. The Warwick Agreement on femoroacetabular impingement syndrome (FAI syndrome): an international consensus statement. British Journal of Sports Medicine. 2016;50:1169–1176.
Dr Erik Rudberg, DC
Most people wait for pain. The attentive ones notice the signal.
